Jag tittar och tittar, men jag ser ju ingenting, och det är så jävla svårt att hitta någonting när man dessutom är blind.
24 kronor. Jag fick betala lika mycket för brödet och broccolin som klockan var över 11 när jag gick in i affären. Jag ska laga broccolisoppa när jag kommer hem, men eftersom hungern rev i mig köpte jag en sån där macka med jättemycket mjöl ovanpå på Pressbyrån.
Inatt var en 2-timmarsnatt. Sömn alltså. 2 timmar sömn. Är trött på att sova kasst hela tiden. Somnade fem. 2 timmar innebär känslan av wasabi (eller senap) i näsan, molande huvudvärk och brinnande hunger, men allt bara växer i munnen. Så även denna pressbyråsmörgås.
När jag satte mig på bänken vid busshållplatsen fick jag någon slags... Jag vet inte. Det händer ibland. Att jag ibland inte minns vilken tid det är på året eller var jag är. Det hände nu. Jag undrade i ett ögonblick vilken årstid det var. I nästa ar jag tillbaka i december igen.
Vår. Jag trodde det var vår. Mars kanske. Hann till och med, innan ögonblick nummer två, glädjas åt att solen var framme. Hur normalt som helst, right?
Just nu: sitta i höstsolen och lyssna på Chili Peppers och läsa Kråkflickan!
